Vid nedskräpning sprids onaturliga och farliga ämnen i naturen. Människor och djur tar skada av skräpet. Nedskräpning upplevs också negativt av invånare och bidrar till otrygga miljöer eftersom en redan nedskräpad miljö drar till sig mer skräp, samt klotter och skadegörelse.

Nedskräpning påverkar ekonomin då det kostar pengar att städa upp skräpet. Nedskräpning är ett spill ur kretsloppet och en förlust i form av material och energi. Om skräpet i stället slängs som restavfall eller sorteras kan det bli energi vid förbränning eller nya produkter vid materialåtervinning.

Minskat spill

Mängd skräp på land

Indikatorvärde: 50 procent färre antal skräp år 2030 jämfört med nollvärdet (antal skräp/10 kvadratmeter)

Mängd skräp vid hav och sjöar

Indikatorvärde: 50 procent färre antal skräp år 2030 jämfört med nollvärdet (totalt uppkommet skräp)

Kommuninvånarnas upplevelse av förekomst av nedskräpningen

Indikatorvärde: Minst index 70 år 2030 (index 1-100)^*

Skräpmätningar ska genomföras enligt de metoder som är framtagna av organisationen Håll Sverige Rent. Skräpmätning ska, förutom på land, även genomföras vid badplatser. Kommunerna väljer själva om de mäter på badplatser vid hav eller sjö samt hur ofta. För att säkerställa indikatorvärdet krävs däremot minst fyra mätningar för respektive område under perioden 2021–2030.

Kommuninvånarnas upplevelse av förekomst av nedskräpningen, mäts genom enkäter. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.

För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt strategiskt arbete med tydligt ansvar och gott samarbete mellan olika aktörer, främst mellan kommunens förvaltningar men även med upphandlade entreprenörer.

^*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.