Vid nedskräpning sprids onaturliga och farliga ämnen i naturen. Människor och djur tar skada av skräpet. Nedskräpning upplevs också negativt av invånare och bidrar till otrygga miljöer eftersom en redan nedskräpad miljö drar till sig mer skräp, samt klotter och skadegörelse.
Nedskräpning påverkar ekonomin då det kostar pengar att städa upp skräpet. Nedskräpning är ett spill ur kretsloppet och en förlust i form av material och energi. Om skräpet i stället slängs som restavfall eller sorteras kan det bli energi vid förbränning eller nya produkter vid materialåtervinning.
62% av skräpet i tätorter är fimpar. Plastskräpet blir allt vanligare.1 Håll Sverige Rent 2020
Så mäts målen
Minskat spill
Mängd skräp på land och vid vatten
Indikatorvärde: 50 procent färre antal skräp år 2027 jämfört med nollvärdet (antal skräp/10 kvadratmeter för mätning av skräp på land, totalt uppkommet skräp för mätning av skräp vid vatten)
Kommuninvånarnas upplevelse av förekomst av nedskräpningen
Indikatorvärde: Minst index 70 år 2027 (index 1-100)*
Kommuninvånarnas upplevelse av förekomst av nedskräpningen, mäts genom enkäter. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
Kommunen avgör själv vilken metod som ska användas för att följa upp mängden skräp. Det viktigaste är att nedskräpningen följs upp på samma sätt under planens giltighetstid. Skräpmätningar bör genomföras antingen enligt de metoder som är framtagna av Håll Sverige Rent eller enligt av kommunerna gemensam framtagen metod.
För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt strategiskt arbete med tydligt ansvar och gott samarbete mellan olika aktörer, främst mellan kommunens förvaltningar men även med upphandlade entreprenörer.
*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
-
Avfall & miljö
-
Kultur & fritid
-
Byggnation, rivning & drift
-
Skola, vård & omsorg
-
Kommunikation
-
Gata, park vatten & avlopp
-
Tillsyn
-
Näringsliv
-
Kommuninvånare