Den gemensamma kretsloppsplanen har tre mål som alla främjar en hållbar utveckling i samhället. De tre målen hänger ihop och bidrar till att minska avfallet och miljöbelastningen, öka återanvändningen och återvinningen samt sätta beteendeförändring i fokus.
Till respektive mål finns indikatorer kopplade, totalt 24 stycken. Varje indikator har ett indikatorvärde. De tre målen uppnås genom att samtliga indikatorvärden uppnås. Målen ska vara uppfyllda senast år 2030 och indikatorerna följs upp varje år.
Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år 2030
Inflödet till kretsloppet ska minska och uppkomsten av avfall måste förebyggas. Att minska inflödet innebär att endast skaffa det som verkligen behövs samt se till att det är produkter med god kvalitet och lång livslängd, som fyller den funktion som efterfrågas. Genom att inte införskaffa mer än vad som behövs och ta till vara det på rätt sätt minskar inflödet.
Följande indikatorer är kopplade till målet:
Aktivt arbete betyder att det finns ett systematiskt arbete i alla upphandlingsförfaranden med hänsyn till återvinning, återanvändning av material samt förebyggande av avfall. Aktivt arbete innebär att det genomsyrar hela organisationen.
En upphandling som leder till återvinning av material kan till exempel ha ställt krav på att de upphandlade produkterna består av ett material i stället för flera, för att de lättare ska kunna återvinnas till nya produkter.
En upphandling som leder till återanvändning ställer till exempel krav på produkter med lång livslängd och som kan uppdateras eller repareras.
En upphandling som leder till att avfall förebyggs är till exempel att välja flergångsprodukter i stället för engångsprodukter eller att upphandla produkter som är resurseffektiva redan i produktionsledet.
Aktivt arbete med att förebygga avfall betyder att arbeta efter och ge information enligt vägledningen "Förebygga avfall - varför då? Och hur ska vi göra?" framtagen av Miljösamverkan Skåne eller jämförbara metoder.
Aktivt arbete innebär även att avfallsförebyggande tillsyn ingår i tillsynsplanen (verksamhetsplanen). Dessutom innebär det att krav på avfallsförebyggande åtgärder ställs mot verksamhetsutövare inom prioriterade branscher samt yrkas i remissyttranden till länsstyrelse och mark- och miljödomstol.
Att arbeta aktivt med sortering och återvinning av avfall inom livsmedelsverksamheter innebär att kommunens tillsynsmyndighet kontinuerligt kontrollerar och ställer krav på de olika verksamheternas avfallshantering. Tillsynsmyndigheten ska framför allt se till att sortering och återvinning sker enligt lagstiftning.
Med hjälp av enkäter mäts kommuninvånarnas förståelse för hur konsumtion och mängden avfall hänger ihop, samt vad de själva gör för att minska sin konsumtion. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
* Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
Med hjälp av enkäter mäts kommuninvånarnas förståelse för hur konsumtion och mängden avfall hänger ihop, samt vad de själva gör för att minska sin konsumtion. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
* Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
För att minska mängden restavfall är det viktigt att kommunen har en effektiv kommunikation med sina invånare om avfall och konsumtion. Genom att hjälpa kommuninvånarna till en ökad förståelse får de större möjlighet att ändra sina beteenden.
Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2030
Alla material och produkter ska få en lång livslängd i kretsloppet. Produkter ska tillverkas så att de kan repareras och materialåtervinnas samt väljas utifrån kvalitet, livslängd och värde. Kläder, möbler och prylar som redan finns måste tas tillvara och vid behov lagas, förnyas och återbrukas. När material och produkter inte längre kan återbrukas ska de istället återvinnas som nya material eller energi.
Följande indikatorer är kopplade till målet:
Aktivt arbete betyder att arbeta efter Sveriges byggindustriers vägledning eller liknande riktlinjer. Det kan också betyda att följa en policy som förespråkar förebyggande, återbruk och återvinning av bygg- och rivningsavfall. Ett aktivt arbete kan även innebära framgångsrika samarbeten med partners där fokus ligger på att förebygga, återbruka och återvinna bygg- och rivningsavfall.
En resurseffektiviserande åtgärd kan vara vad som helst som medför att resurserna i verksamheten används bättre och smartare. Alla verksamheter kan arbeta med åtgärder kopplade till indikatorn. Åtgärden kan vara liten som stor. Det är inte effekten som räknas, utan att göra något.
Respektive kommun och kommunalt bolag definierar vad en verksamhet är. Uppåtgående trend gäller hela kommunen.
Varje kommun och kommunalt bolag avgör hur andelen återbrukade möbler ska mätas enligt indikatorvärdet. Det är bara de införskaffade möblerna som ska mätas, inte de som organisationen avser att göra sig av med.
Andelen matsvinn i kommunens storköksverksamheter mäts genom att använda statistik från plattformar för livsmedelsinköp och egna matsvinnsmätningar.
Mängden matsvinn i kommuninvånarnas rest- respektive matavfall mäts genom plockanalyser.
Det är viktigt att befintliga kommunala insamlingsplatser, främst återvinningscentraler, fortsätter att utvecklas och styr mot ökat återbruk och materialåtervinning.
Det finns flera viktiga resurser inom kommunen som kan hjälpa till att skapa välfungerande kommunala insamlingsplatser. Kommunens avdelning för sysselsättning och arbetsmarknad är en viktig aktör som kan bidra med personal. Avdelningar som arbetar med fysisk planering är värdefulla då de tidigt sätter förutsättningarna och möjligheterna för de kommunala insamlingsplatserna. En genomtänkt utformning av och tillgängligheten till kommunala insamlingsplatser ger möjlighet och uppmuntrar till återbruk och återvinning.
Det finns lagkrav inom bland annat plan- och bygglagen som tydliggör vilka krav inom avfallshanteringen som ska följas vid om- och nybyggnation. Aktivt arbete innebär, utöver nationella lagkrav, att kommunens avdelning för fysisk planering kontinuerligt samarbetar och för dialog med kommunens avfallsorganisation. Det innebär även att att ta hänsyn till avfallshanteringen i alla plan- och bygglovsprocesser samt att följa andra krav och riktlinjer, som till exempel kommunens avfallsföreskrifter.
Att integrera avfallshanteringen i staden innebär också att skapa platser för att avfallet enkelt ska kunna förebyggas, återbrukas och återvinnas.
Kommuninvånarnas upplevelse av hur lätt det är att återbruka, hyra, dela och låna, samt deras upplevda frekvens av detsamma, mäts genom enkäter. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
Kommunen kan bidra till att nå indikatorvärdet genom till exempel fysisk planering och genom att skapa plattformar för återbruk och delning. Det är viktigt att planera kommunens ytor så att det finns möjlighet att återbruka, dela och samäga.
*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
Spillet från kretsloppet har minskat år 2030
Allt som inte cirkulerar i kretsloppet är en förlust och ett spill. Spill från kretsloppet i form av nedskräpning eller felsortering av produkter ska minska. När det är dags att göra sig av med material och produkter som inte längre kan användas, är det viktigt att dessa sorteras rätt samt att kretsloppet avgiftas. Endast det som inte går att materialåtervinna för att kunna tillverka nya produkter ska återvinnas som energi, annars ökar spillet. Skräp som hamnar på marken eller i naturen blir inte heller en del av kretsloppet utan blir en förlust av resurser som inte tas om hand överhuvudtaget.
Följande indikatorer är kopplade till målet:
Att arbeta aktivt med sortering och återvinning av avfall inom livsmedelsverksamheter innebär att kommunens tillsynsmyndighet kontinuerligt kontrollerar och ställer krav på de olika verksamheternas avfallshantering. Tillsynsmyndigheten ska framför allt se till att sortering och återvinning sker enligt lagstiftning.
Respektive kommun och kommunalt bolag definierar vad en arbetsplats är, utifrån möjligheten att källsortera. Det kan till exempel innebära att varje personalkök har källsortering.
Skräpmätningar ska genomföras enligt de metoder som är framtagna av organisationen Håll Sverige Rent. Skräpmätning ska, förutom på land, även genomföras vid badplatser. Kommunerna väljer själva om de mäter på badplatser vid hav eller sjö samt hur ofta. För att säkerställa indikatorvärdet krävs däremot minst fyra mätningar för respektive område under perioden 2021–2030.
För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt strategiskt arbete med tydligt ansvar och gott samarbete mellan olika aktörer, främst mellan kommunens förvaltningar men även med upphandlade entreprenörer.
Skräpmätningar ska genomföras enligt de metoder som är framtagna av organisationen Håll Sverige Rent. Skräpmätning ska, förutom på land, även genomföras vid badplatser. Kommunerna väljer själva om de mäter på badplatser vid hav eller sjö samt hur ofta. För att säkerställa indikatorvärdet krävs däremot minst fyra mätningar för respektive område under perioden 2021–2030.
För att nå goda resultat krävs ett långsiktigt strategiskt arbete med tydligt ansvar och gott samarbete mellan olika aktörer, främst mellan kommunens förvaltningar men även med upphandlade entreprenörer.
Kommuninvånarnas upplevelse av förekomst av nedskräpningen, mäts genom enkäter. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
Mängd förpackningar och tidningar i kommuninvånarnas restavfall kommer att mätas genom plockanalyser.
Det är i den fysiska planeringen och byggnationer som möjligheterna skapas för att kunna sortera tidningar, förpackningar och farligt avfall på ett enkelt sätt.
Mängden matavfall i kommuninvånarnas restavfall mäts genom plockanalyser.
Mängd farligt avfall i kommuninvånarnas restavfall kommer att mätas genom plockanalyser.
Det är i den fysiska planeringen och byggnationer som möjligheterna skapas för att kunna sortera tidningar, förpackningar och farligt avfall på ett enkelt sätt.
Kommuninvånarnas upplevelse av hur lätt det är att lämna farligt avfall till kommunens insamlingssystem mäts genom enkäter. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.
Det är i den fysiska planeringen och byggnationer som möjligheterna skapas för att kunna sortera tidningar, förpackningar och farligt avfall på ett enkelt sätt.
*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.
Samarbete och tillit
Kretsloppsplanens mål och indikatorer bygger på tillitsstyrning, inte på detaljstyrning. Tillitsstyrning bygger på förtroende för medarbetarnas kunskap och erfarenhet samt viljan att bidra till kretsloppsplanens mål inom sin egen verksamhet. Det betyder att det finns tillit till att åtgärdsarbetet utförs efter de förutsättningar som finns och efter bästa förmåga, samt att verksamheterna själva avgör vad de behöver göra för att nå upp till åtagandena inom planen och uppnå målen.
Begreppet tillitsstyrning kommer från regeringens tillitsreform, som uppmanar den offentliga förvaltningen att styra med tillit som utgångspunkt. Detta skapar förutsättningar för att vara innovativ och samverkande. Samverkan på olika sätt, mellan förvaltningar, kommunala bolag och näringsliv, gör att arbetet effektiviseras och att det blir lättare att uppnå gemensamma mål. Ett systematiskt samarbete är en framgångsfaktor och nyckeln till samarbete är tillit.
Kretsloppsplanens mål och indikatorer gör att det finns något för alla att bidra med, efter egen förmåga och egna förutsättningar. Genom att alla gör något skapas åtgärder som tillsammans bidrar till att målen i kretsloppsplanen kan uppnås.
Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.