Från avfall till resurs
Den gemensamma kretsloppsplanen visar hur kommunen kan minska mängderna avfall. Kretsloppsplanen beslutas av kommunfullmäktige. I kommunen bestäms det mesta om det som rör medborgarnas vardag. Beslut om skola, dagis, idrottshallar med mera fattas i kommunfullmäktige. Kretsloppsplanen gäller under tio år, från år 2021 till år 2030.
Den gemensamma kretsloppsplanen är viktig för alla som bor och arbetar i kommunen. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.
Tillsammans ska vi sluta se avfall som skräp. Vi måste se avfallet som värdefullt. Allt material behöver användas längre och användas igen och igen.
Vi måste se avfallet som värdefullt. Allt material behöver användas längre och användas igen och igen.
Mål som finns både i Sverige och över hela världen
De sjutton globala målen är viktiga för den gemensamma kretsloppsplanen. De globala målen ska vara ledande för hela världen.
I Sverige finns också mål. Dessa finns samlade i Sveriges avfallsplan och påverkar kretsloppsplanen. Dessa sex områden är mat, byggavfall, nedskräpning, elektronik, textil och plast.
EU:s avfallshierarki styr hur avfall ska tas om hand. Den kallas ibland för ”avfallstrappan”. Ju högre upp i trappan desto bättre för miljö och klimat. Det översta steget i trappan innebär att det inte blir något avfall alls.
Olika redskap för att nå målen i den gemensamma kretsloppsplanen
För att nå kretsloppsplanens mål måste kommunen använda styrmedel. Styrmedel kan till exempel vara en skatt som påverkar personer och företag. Genom att använda styrmedel så kan kommunen välja att göra det som är bäst till exempel för miljön och klimatet.
Det finns även andra sätt för kommunen att nå kretsloppsplanens mål. Till exempel att samarbeta med olika grupper, öka kunskapen hos personer och företag, planera för samhället och utveckla tekniken.
Så här arbetar vi med planen och följer upp arbetet
Det är viktigt att kommunen hela tiden gör saker som gör att det går att nå kretsloppsplanens mål. Det kan bland annat göras genom att ha olika grupper som jobbar tillsammans.
I varje kommun finns en samordningsgrupp. Det finns också en regional samverkansgrupp. I den ingår personer från alla tio kommuner.
Kommunen ska visa vilka saker de gör och om kommunen når kretsloppsplanens mål.
Kretsloppsplanens mål
En plan, tre mål och 24 indikatorer
Den gemensamma kretsloppsplanen har tre mål:
-
Minska inflödet
Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år 2030
Att minska mängden material och produkter, innebär att bara skaffa det som verkligen behövs.
-
Effektivare resurshantering
Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2030.
Alla material och produkter måste hålla länge. De måste lagas och användas många gånger. Till slut ska materialet återvinnas.
-
Minska spillet
Spillet från kretsloppet har minskat år 2030.
Att inte skräpa ner och sortera sina sopor.
Det här ska kommunerna göra:
Till varje mål finns tjugofyra indikatorer. En indikator talar om hur målen ska kunna nås.
Gemensamt arbete för att nå mål om en bättre värld
Det här är FN:s plan för att det inte ska finnas någon fattigdom. Att världen ska bli jämlik och rättvis. Att det blir fred och att klimatkrisen försvinner.
Det finns sjutton globala mål.
Ett sätt att nå de globala målen, är att arbeta med den gemensamma kretsloppsplanen.