Från avfall till resurs
En gemensam kretsloppsplan för en gemensam framtid
Den gemensamma kretsloppsplanen har tagits fram i ett samarbete mellan Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) och följande ägarkommuner: Kävlinge, Lomma, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en renhållningsordning bestående av en avfallsplan och avfallsföreskrifter. Renhållningsordningen beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Tillsammans har Sysav och kommunerna beslutat att att ta fram en gemensam avfallsplan och kalla den för “Gemensam kretsloppsplan - från avfall till resurs”.
Detta för att tydliggöra att kommunerna vill arbeta tillsammans för att förändra synen på avfall. Från ett avfallsperspektiv till ett perspektiv där resurserna, i form av material och produkter, ska cirkulera i ett kretslopp.
Den gemensamma kretsloppsplanen är ett av de viktigaste strategiska instrumenten som en kommun har för att minska avfallsmängderna och förbättra avfallshanteringen. Den gemensamma kretsloppsplanen kommer att ersätta de nuvarande kommunala avfallsplanerna. Planen gäller under tio år, under perioden 2021 till 2030, och kommer att ses över och vid behov uppdateras under denna period.
Arbeta tillsammans för att förändra synen på avfall
Syfte
Syftet med den gemensamma kretsloppsplanen är att skapa en hållbar resursanvändning där avfall förebyggs, material och produkter stannar i kretsloppet och det avfall som ändå uppstår ses som en resurs. Syftet med planen är även att skapa ett brett engagemang för avfallsfrågor och att inspirera till handlingar som bidrar till att nå kretsloppsplanens mål. Alla i kommunen ska förhålla sig till kretsloppsplanen och att den är gemensam för flera kommuner är en styrka som bidrar till att nå en hållbar utveckling.
En grupp av människor bestående av en kvinnlig byggare, en äldre man, en sjukskötare, en kvinna i rullstol, en man med en barnvagn och två barn.
Målgrupp
Kretsloppsplanen riktar sig till alla som bor eller är verksamma i de tio kommunerna – det vill säga både kommunala förvaltningar och bolag samt kommunens invånare, företag och organisationer – men riktar sig främst till politiker och tjänstepersoner i kommunerna. Kommunala förvaltningar och bolag har ett stort ansvar att föregå med gott exempel och att samarbeta med olika aktörer, exempelvis näringslivet..
För att nå målen i planen krävs framförallt engagemang och att alla bidrar utifrån sina förutsättningar. I kretsloppsplanen finns möjlighet att hitta inspiration om vilka sätt det går att bidra på.
Samarbete och tillit
Kretsloppsplanens mål och indikatorer bygger på tillitsstyrning, inte på detaljstyrning. Tillitsstyrning bygger på förtroende för medarbetarnas kunskap och erfarenhet samt viljan att bidra till kretsloppsplanens mål inom sin egen verksamhet. Det betyder att det finns tillit till att åtgärdsarbetet utförs efter de förutsättningar som finns och efter bästa förmåga, samt att verksamheterna själva avgör vad de behöver göra för att nå upp till åtagandena inom planen och uppnå målen. Begreppet tillitsstyrning kommer från regeringens tillitsreform, som uppmanar den offentliga förvaltningen att styra med tillit som utgångspunkt.
Detta skapar förutsättningar för att vara innovativ och samverkande. Samverkan på olika sätt, mellan förvaltningar, kommunala bolag och näringsliv, gör att arbetet effektiviseras och att det blir lättare att uppnå gemensamma mål. Ett systematiskt samarbete är en framgångsfaktor och nyckeln till samarbete är tillit. Kretsloppsplanens mål och indikatorer gör att det finns något för alla att bidra med, efter egen förmåga och egna förutsättningar. Genom att alla gör något skapas åtgärder som tillsammans bidrar till att målen i kretsloppsplanen kan uppnås. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.
