Ordlista, Källförteckning och Bilagor
Ordlista
AVFALL: Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med, avser eller är skyldig att göra sig av med.
AVFALLSFÖRESKRIFTER: kommunens regelverk för avfallshantering.
AVFALLSHIERARKIN: EU:s gemensamma prioritering som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan.
AVFALLSPLAN: Kommunens plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning.
AVFALLSTAXA: Avgifter som kommunen tar ut för att finansiera hantering av det avfall som kommunen ansvarar för.
ENERGIÅTERVINNING: Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning för matavfall eller på en deponi.
EU:S PAKET FÖR CIRKULÄR EKONOMI: Handlingsplan med åtgärder som EU-kommissionen avser vidta under nuvarande mandatperiod. Det innehåller också ett förslag om revidering av sex direktiv på avfallsområdet (avfallspaketet).
FARLIGT AVFALL: Avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen (SFS 2011:927) och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är till exempel färgrester, spillolja, lösningsmedel, bekämpningsmedel, lim och kvicksilvertermometrar. Även elavfall från hushåll är farligt avfall.
HÅLLBAR UTVECKLING: Innebär att ett samhälle fungerar på ett sådant sätt att tillgångarna räcker för människor även i framtiden. I den gemensamma kretsloppsplanen relaterar hållbarhet till den ekologiska hållbarheten med fokus på klimat och miljö.
HÅLL SVERIGE RENT, HSR: Är en ideell obunden stiftelse som arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen.
INDEX (ENKÄT): Är en samlad variabel av flera olika komponenter. I den gemensamma kretsloppsplanen används skalan 1–100.
KRETSLOPP: Är en cirkulär rörelse som pågår hela tiden. Det finns många olika kretslopp och i avfallssammanhang handlar det oftast om materialens kretslopp.
MATAVFALL: Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin) som inte gått till konsumtion.
Omfattar såväl ätbar mat (se matsvinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor och skal.
MATERIALÅTERVINNING: När man återvinner ett material så att det kan användas i nya produkter.
MATSVINN: Onödigt matavfall, det vill säga sådan mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid.
NKI (nöjd kund-index): Är ett nyckeltal i form av ett index för kundnöjdhet, det vill säga hur nöjda kunderna är med till exempel ett företag de är kunder hos.
NUDGING: Att forma en situation så att det faller sig naturligt att välja rätt.
SVERIGES AVFALLSPLAN OCH AVFALLSFÖREBYGGANDE PROGRAMMET: ”Att göra mer med mindre - Sveriges avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023”. I planen och programmet beskrivs Sveriges arbete med att förebygga avfall och nå en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering i enlighet med avfallshierarkin.
SVERIGES NATIONELLA MILJÖMÅL: Är det nationella genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen.
SYSAV, SYDSKÅNES AVFALLSAKTIEBOLAG: Ägs av 14 skånska kommuner. Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp,
Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
RENHÅLLNINGSORDNING: Kommunens avfallsföreskifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Fastställs av kommunfullmäktige.
ÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC: En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Företag kan lämna motsvarande avfall mot avgift.
ÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS: En obemannad station för returpapper och förpackningar.
ÅTERBRUKSCENTRAL: En central där möjlighet ges till att skänka, laga, byta eller göra om saker som skulle slängts, samtidigt en möjlighet att få information om återbruk och resurshushållning.
Källförteckning
Rapporter
Andersson, Tova., Matschke Ekholm, Hanna., Fjellander, Liv., Harris, Steve., Ljungkvist, Hanna och Zhang, Yuqing. 2018. Dela prylar, yta, bil och tid. Delningsekonomi i kommunerna. Rapport
Nr B 2311. IVL Svenska Miljöinstitutet. Gerhardsson, Hanna., Loh Lindholm, Carina., Stenmarck, Åsa och Youhanan, Lena. 2018. Återbruk av möbler och interiöra byggprodukter Utvärdering och arbetsguide baserat på erfarenheter från IVL:s lokalanpassningar. Rapport Nr B 2324. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Herngren, Erik och Lindén, Daniel. 2018. Kommunernas roll och ansvar i framtidens avfallshantering. Rapport 2018:20. Avfall Sverige.
Laurenti, Rafael och Åsa Stenmarck. 2015. Produkters totala avfall - en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad. Rapport Nr B 2444. IVL Svenska Miljöinstitutet.
Svensson Myrin, Eva. 2018. Samhällstrendernas påverkan på kommunal avfallshantering - Etttio-årigt perspektiv. Rapport 2018:24. Avfall Sverige.
Webbsidor
Statistik om offentlig upphandling. Upphandlingsmyndigheten. https://www.upphandlingsmyndigheten.se/verktyg/statistik-om-offentlig-upphandling/ (Hämtad 2020-01-14).
Vägledning för bygg- och rivningsavfall. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och-rivningsavfall/ (Hämtad 2020-01-14).
Fakta om matavfall. Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/ (Hämtad 2020-01-14)
Vanligaste skräpet och var det finns. Håll Sverige Rent. https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/samlade-fakta-om-skrap/vanligaste-skrapet-och-var-det-finns (Hämtad 2020-01-14)
Personlig kommunikation
Svensson Myrin, Eva; konsult Miljö- och Avfallsbyrån. 2019. Intervju 16 oktober.
Illustrationer
Ekvall, Tomas och Sundberg, Johan. Profu 2009. Avfallsmängder och materialeffektivitet [Tabell].www.hallbaravfallshantering.se/download/18.75d7780712240e747ea80006647/1350483369861/Sundberg%20&%20Ekvall.pdf (Hämtad 2020-01-14)
Bilageförteckning
Bilaga 1: Ansvarsfördelning indikatorer
Bilaga 2: Projektorganisation, samråd och remiss
Bilaga 4: Sammanställning nedlagda deponier
Bilaga 5: Uppföljning av avfallsplaner och regional kretsloppsplan 2016-2020
Bilaga 6: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga 7: Barnkonsekvensanalys
Bilaga 9: Framtida avfallsmängder och infrastruktur
Bilagorna finns för nedladdning ovan eller på respektive kommuns hemsida.