Vad är avfall för dig?
Vad tänker du på när du hör ordet avfall? Kanske tänker du på soporna under diskbänken, på din halvgamla fåtölj, eller din omoderna mobiltelefon? Eller så tänker du att din soffa är ett kap för någon annan och säljer den vidare? Eller så tänker du efter innan du handlar nya saker och lagar det som är trasigt, innan du ger dem till återbruk?
En privatperson i Sverige ger upphov till nästan 500 kg sopor per år. För 100 år sedan var samma siffra cirka 30 kg per person. En sak är säker, allt vi handlar och i stort sett allt som produceras kommer att bli avfall i framtiden. I Sverige kommer befolkningen att fortsätta öka under perioden fram till år 2030. Tillsammans med en redan stark konsumtionstrend innebär detta ökade avfallsmängder. En stor del av det vi konsumerar har producerats i länder utanför Sveriges gränser och har även där gett upphov till stora mängder avfall. Dagens konsumtion bidrar till utnyttjandet av naturresurser. I Sverige lever vi idag som om det fanns fyra jordklot, det är ohållbart.
Klimatfrågan står allt högre upp på agendan och medvetenheten ökar om de globala och nationella miljöproblem som finns. Vi ser allt fler initiativ för att möta utmaningarna. Men det räcker inte! För att nå Parisavtalets mål om att inte överstiga en temperaturhöjning med 1,5 grader till år 2030 måste stora förändringar ske. Forskarna är överens om att konsekvenserna blir allvarliga om vi inte lyckas. Vi kommer inte att nå målet genom små reformer, vi måste tänka om helt.
Det är dags att sluta se avfall som det sista steget i en produkts liv, utan som början på ett nytt. Vi måste se till att produkter kan återanvändas och i sin tur blir något annat och att det fortsätter så. I den gemensamma kretsloppsplanen för år 2021 till 2030 presenteras mål för att kunna gå mot ett cirkulärt samhälle, vilket blir möjligt med rätt styrmedel. Det handlar inte enbart om att hantera avfallet, utan främst om att förebygga uppkomsten av avfall. Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår!
En privatperson i Sverige ger upphov till nästan 500 kg sopor per år. För 100 år sedan var samma siffra cirka 30 kg per person
AVFALL ÄR FRAMTIDENS RESURS
År 2030 förstår vi värdet i våra saker, vi gillar det vi äger och behöver inte alltid köpa nytt. När något går sönder så lagar vi det och när vi vill förnya, så byter vi med varandra eller köper begagnat. Våra grejer har gått från att vara slit och släng till att räcka livet ut och vidare till andra generationer.
År 2030 är det enkelt och självklart att göra rätt med sitt avfall för alla som bor och verkar i Sysavregionen. Det finns fullt fungerande system för hanteringen av avfall.
År 2030 är det givet att många branscher har tänkt nytt kring hur vi ska kunna konsumera hållbart. Några som går i bräschen är byggbranschen men även inrednings-, bil-, livsmedels- och modebranschen är goda exempel.
År 2030 är smart teknik en viktig byggsten för att skapa ett framtida samhälle där resurser måste tas till vara och användas på rätt sätt.
År 2030 vet vi mer än någonsin. Därför råder det en stor ömsesidig förståelse hos forskare, politiker, företag och allmänheten om hur viktiga miljö- och klimatfrågorna är. Det ger en stor möjlighet att kunna göra betydande förändringar, bara vi vågar.
Följ med oss på resan till framtiden – där avfall inte är skräp utan tillgångar. Tillsammans går vi från avfall till resurs!
